Frågeställning kort tungband

Jag bara måste skriva ett inlägg om kort tungband då det här har blivit någon form av hjärtefråga för mig sedan jag fick Jenny. Dessutom är det ett sätt för mig att bli påläst inför 6 månaders-kontrollen då jag tänker argumentera för vår sak. Ni kanske minns att jag frågade på BB om läkaren tyckte det såg ut som att Jenny hade kort tungband och han svarade nej? När vi kom hem från BB upplevde jag ändå en del problem som kan härledas till kort tungband. Så jag läste på till viss del inför 1 månaders-kontrollen på BVC och rådfrågade läkaren där också om tungbandet och fick till svar "Ja, det ser något kort ut...Men vi avvaktar till nästa läkarbesök". Hela besöket kändes otroligt stressat och jag kände att jag hade ingen möjlighet, eller besatt kunskapen, att då kräva en remiss till ÖNH. Att man kan få två olika svar av samma yrkeskategori om samma tunga, är till viss del den stora problematiken kring att få adekvat hjälp gällande denna fråga. 
 
Vad är då kort tungband? 
Kort tungband innebär att bandet under tungan begränsar tungans rörlighet, och som så många vet är tungans rörlighet av avgörande betydelse för att kunna etablera till exempel en fungerande amning. Kort tungband delas in i två olika kategorier; kort främre tungband och kort bakre tungband. Om tungbandet är kort så är det kort hela vägen bakom slemhinnan så själva benämningen syftar mer på var själva bandet fäster på tungan, långt fram eller långt bak. Behandlingen är dock densamma och den korrekta behandlingen är att man utför ett diamantklipp helt bakom slemhinnan så hela tungan blir frigjord. Problematiken är dock att oftast är de enbart de uppenbart korta som upptäcks och de flesta läkare i Sverige anser att det är ett kort tungband bara om bandet uppenbart fäster långt fram på tungan. Detta trots att ett dolt kort tungband, alltså ett kort bakre tungband, kan ställa till med lika stora problem. Så många som 5-10 % av befolkningen misstänks ha, ofta ovetandes, ett kort tungband då detta tillstånd tillkommer under fosterstadiet och kan inte växa bort (*www.tungband.se, 2017). 
 
 
De här är de symtom vi hade främst under vår misslyckade amningsperiod, men vissa lika aktuella idag med flaskmatning. Jenny kunde till exempel inte få till ett ordentligt tag om bröstet utan att jag använde mig av hamburgergreppet, då hon annars bara gled runt. Nu hade jag väl inte de bästa förutsättningarna för att få till en helamning med en bröstreduktion i bagaget men jag kan tänka mig att ett eventuellt kort tungband inte underlättade precis. Bland de största problemen vi i nuläget har är reflux och att hon både kväljer och tappar nappen väldigt lätt. Jag upplever att BVC inte lyssnar eller vidtar någon åtgärd om inte barnet börjar gå ner i vikt. Det blev inte direkt bättre av att jag också berättade att vi redan gett upp amningen då en problematisk amning också verkar vara ett skäl till att få ett klipp. Men det finns väl andra faktorer som spelar in tycker jag. Det kan inte vara roligt att ha magsyra som åker jojo i halsen dagligen? Eller att inte kunna dricka större mängder ersättning utan att börja spänna sig som en fiolsträng bakåt i famnen för att det blir obehagligt med refluxen? Eller att till exempel inte kunna behålla nappen/kvälja på den när sugbehovet är stort? Ett kort tungband kan även ställa till det längre fram med till exempel talsvårigheter, muskelspänningar, svårigheter att bearbeta mat eller påverka hur tänder, kranie och käke utvecklas. Kan något så enkelt som ett klipp med en sax, vanligen utan bedövning och minimalt med blodvite, förhindra detta så vill jag bara få det gjort. Även om det känns superläskigt och otroligt jobbigt för mammahjärtat. 
 
Kan se olika ut men ändå vara kort...
 
Jag själv måste ha haft ett kort främre tungband när jag var liten då det var så uppenbart att folktandvårdstandläkaren klippte det under bedövning när jag var sex år. Min mamma hade det kämpigt med amningen med mig; dåligt tag, viktnedgång och hon fick börja ge mig kompletterande ersättning tidigt. De borde ha klippt mig redan på BVC. Dessutom tror jag att tandläkaren klippte för lite vilket är ännu ett av problemen om man, mot alla odds, skulle bli beviljad en klipp. Kunskapen är alldeles för liten om vad som utgör ett korrekt klipp. Idag finns det enbart två kliniker i Sverige som "Svensk stödgrupp för kort läpp- och tungband" rekommenderar, som utför diamantklipp, vilka är lokaliserade i Göteborg och Mörby centrum. Ska man behöva åka neröver i landet för att få en korrekt bedömning och eventuell behandling för en åkomma som 5-10 % av befolkningen misstänks besitta? Det är jobbigt att man som osäker förälder ska behöva strida för detta relativt oomtalade fenomen då man bemöts av bristande kunskap istället för kompetens av sjukvården. Det leder till ännu mer osäkerhet och man ifrågasätter sig själv; "kanske blir det inte bättre av att man utsätter bebis för ett klipp, det kanske bara är en slapp magmun som BVC säger som kommer att växa till sig?". Men å andra sidan kan ju refluxproblematiken komma från ett kort tungband och senast igår läste jag en solskenshistoria om ett barn som blivit botad av ett klipp. Jag orkar inte ta tag i ett eventuellt klipp av mig själv, men jag tänker ta fram björnmamman i mig för att vi åtminstone ska få en bedömning av Jennys tunga av en specialist på ÖNH då jag tycker tungbandet ser uppenbart kort ut.
 
* Vill man läsa mer om ämnet rekommenderar jag webbsidan; www.tungband.se, där jag hämtat all lärorik information och bilder. På facebook finns det även en grupp som heter "Svensk stödgrupp för kort läpp- och tungband" där man kan få hjälp med bedömning av läpp- och tungband samt råd och erfarenheter av vuxna och föräldrar till barn med kort tungband. 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Camilla Kristina Elisabeth

RSS 2.0